Tidpunkten för de första frimurarnas ankomst till Kiruna är osäker, men omkring 1915 fanns det åtminstone tre frimurare i Kiruna: Ingenjör Bengt Johan Lundgren, landsfiskal Carl August Olsson och överingenjör Knut Vincent Bildt som alla blivit frimurare i Ultima Thule 1910. Under 1920-talet tillkom ytterligare ett antal bröder.
Bokhandlare Frans Gustav Landström som år 1927 som antagits som frimurare i Luleå lade den grund som dagens frimurarsamhälle i Kiruna vilar.
Dess byggmästare var bröderna kyrkoherde Sigfrid Landin, landsfiskal Lars Ruuth och komminister Fredrik Pappila.
Efter att ha inhämtat råd från andra brödraföreningar insändes den 26 juni 1961
den av 13 bröder undertecknade ansökan om bildandet av en förening i Kiruna.
Från Stockholm hördes dock ingenting och den 10 oktober gjorde Sigfrid Landin en hovsam
förfrågan om vad som skett i ärendet.
Han fick till svar att frågan behandlas i Logedirektorium den 30 oktober 1961.
LD:s yttrande innebar för Kiruna bröderna att arbetet med att bilda en frimurarförening
i Kiruna tvingades fortsätta.
Den 26 februari 1962 var det Drätseldirektoriums tur att yttra sig, men även här blev det avslag på framställan med i sak samma motivering som LD.
Efter en ny förfrågan från Sigfrid Landin om vad som hänt i ärendet kom VSM:s
avböjande svar den 5 mars 1962.
Till detta var fogat ett personligt brev från OSK Erik Böttiger där han skriver:
"Översänder VSM:s beslut i frågan om Brödraföreningen i Kiruna, ett beslut som
tyvärr innehåller ett avslag.. Underlaget är i dagens läge för svagt och vi kunna
svårligen bedöma hur det kommer att gå i framtiden".
Vid sammanträde den 2 april meddelades bröderna detta beslut. De lät sig icke nedslås utan att beslöt att fortsätta arbetet med bildandet av en brödraförening och gav Sigfrid Landin i uppdrag att personligen uppvakta Böttiger för information och diskussion i ärendet.
En månad senare besökte Sigfrid Landin OSK Erik Böttiger, som efter de
kompletterande upplysningar som Landin gav, ansåg han både den ekonomiska frågan som
lokalfrågan löst men vidhöll uppfattningen att det personliga underlaget var för
litet.
Böttinger ansåg att bröderna i Kiruna skulle göra en förnyad ansökan helst
undertecknad av samtliga bröder i Kiruna-Gällivare Malmberget-området. Böttiger ansåg
också det föreslagna namnet "Fjällripan" mindre lämpligt och föreslog i
stället namnet "Midnattssolen".
Vid föreningens sammanträde 1 oktober 1962 beslöts att göra en förnyad framställan om bildandet av en brödraförening med namnet Midnattssolen i Kiruna.
Den 8 oktober 1962 insändes en ny anhållan om bildandet av en brödraförening i Kiruna. Framställan var undertecknad av 19 bröder. I samma framställan påpekades att antalet frimurare hade stigit. I Kiruna fanns 22 bröder och i Gällivare-Malmberget lika många i samma framställan gavs en viss hänvisning till Sigfrid Landins samtal med Böttiger avseende den ekonomiska bakgrunden samt att lokalfrågan var löst.
Den 13 december kom meddelandet från Erik Böttiger att LD hade tillstyrkt bildandet av en brödraförening i Kiruna.
Under ledning av den konstförfarne brodern Lennart Juhlin igångsattes tillverkning av den rituella utsmyckningen.
Dagtecknet den 24 januari 1964 kom VMS:s medgivande "att för frimurarebröder som äro bosatta i Kiruna samt Gällivare och Malmberget eller i dess närhet må i Kiruna bildas en brödraförening benämnd MIDNATTSSOLEN, vilket skall äga rättigheter att arbeta i Ordens Tre Johannesgrader ( I - III graderna ).
Tillståndet föredrogs för bröderna vid ett sammanträde 2 februari 1964 då även ett förslag till föreningens sköldemärke, utarbetat av Ingmar Åberg. Man bestämde också på Sigfrid Landins förslag till föreningens valspråk:
Den 2 april meddelade OSK att såväl sköldemärket som det föreslagna valspråket godkänts av LD.
Den 24 april 1964 undertecknade konung Gustav VI Adolf Midnattssolens konstitutionspatent vari fastställdes föreningens namn och valspråk samt att föreningen skall arbeta i Ordens Johannesgrader.
Den 7 maj skedde invigningen av Brödraföreningen MIDNATTSSOLEN i närvaro av 84 bröder. Invigningsförrättare var RokmRk OSK Erik Böttiger. Han framförde också en hälsning från VSM H.M. Konungen som uttryckt sin glädje över det levande frimurarintresset i Kiruna samt det av H.M.Konungen undertecknade konstitutionspatentet.
Den 24 september 1964 hade föreningen sin första sammankomst.
Den 7 september 1967 insändes så en ansökan till VSM om att få bilda en fullständig loge. Som skäl för detta anfördes det långa avståndet till Luleå, kostnader för resor och övernattningar och den kvalitetsvinst som det frimureriska arbetet i Kiruna skulle tillföras.
Arbetet med att bilda en fullständig loge pågår fortfarande och det finns fortfarande ett ljus som lyser för och över våra bröder i detta arbete.
Sedan 1 januari 1978 har deputationslogen sin verksamhet förlagd till Polarisgården i Kiruna vilken ägs av Druidorden.
Deputationslogen Brödraföreningen MIDNATTSSOLEN kan med glädje och stolthet blicka tillbaka på sitt första och se fram mot sitt andra kvartssekel på den tid som Svenska Frimurare Orden representerats i Kiruna av Brödraföreningen MIDNATTSOLEN.
Brödraföreningen MIDNATTSSOLEN har en stor uppgift att fylla samt att vara den
Svenska Frimurare Ordens yttersta utpost norr Polcirkeln.
Måtte det eviga ljuset förbli dess ledstjärna.